Måndag.

Det har varit en väldigt fundersam måndag för mig idag då jag och några kollegor haft ett möte kring vårt transparens-arbete. Sen blev det ytterligare diskussioner över lunchen vilket slutade i att jag hamnade i en riktig funderarsväng hela eftermiddan. Jag kom till insikt kring att en hel del människor har många olika syften i sina liv. Vi drivs av många olika saker och vi finner mening i fler saker än vad jag kanske trott. Det är dock fortfarande viktigt att kunna besvara frågan ”Varför går du till jobbet varje dag?” eller en mer konkret omformulering av frågan i stil med ”Om du var ekonomiskt oberoende, hade du sagt upp dig från jobbet då?”. För det är alltid den gemensamma nämnaren pengar som ofta sätter krokben när vi skall finna mening. Vi måste försörja oss och just försörjning och kapital är något många gärna kompromissar med så länge vi inte blir helt deprimerade på vår arbetsplats och av det jobb vi väljer att utföra.

Mitt svar på frågan vad jag skulle gjort som ekonomiskt oberoende är att jag skulle varit kvar på Meridium men gått ner i tid och investerat den tiden i mina andra passioner som inte innefattar webbstrategi och analys. Jag har många olika syften som driver mig och som sonderas ner i en mängd saker som jag gillar att lägga min tid på. Alla dom sakerna innefattas inte i mitt vardagliga arbete men en del av dom gör det. Som jag förklarade för en kollega tidigare idag får jag två helt olika lyckokänslor när jag t.ex. sjunger gentemot när jag utför en effektkartläggning med en kund. Jag blir glad av båda aktiviteterna men på helt olika sätt. Dock jobbar jag inte med sång, så att det ger mig en inkomst i alla fall, utan där står webbstrategi-delen för hela kalaset. En del av mig säger ju därför indirekt att jag inte jobbar med det jag brinner för men samtidigt behöver jag båda känslorna för att fungera och känna att jag gör mig själv hel på något sätt. Det är lite som att min hjärna behöver två ingredienser för att fungera och därför genereras också två olika lyckliga mind-sets utifrån dom sakerna. Anledningen till varför jag inte skulle sagt upp mig med oändligt med pengar i plånboken är för att jag helt enkelt trivs med mina kollegor och gillar det vi skapar tillsammans. Jag jämför det dagligen med min awesome tid på gymnasiet där jag fick umgås och plugga media med mina bästa tjejpolare fem dar i veckan. Vi hade skitkul och jag har även skitkul nu. Jag hade känt mig halv om jag inte fick vara med i den fina gemenskap vi har på Meridium. Sen tror inte jag personligen heller på att man finner lycka i en fet plånbok, vilket jag är säker på är den svåraste prestigen ever att tvätta bort. Pengar är och kommer alltid enbart vara lika med konsumtion i min värld och om du kan spendera mer pengar än mig eftersom du har mer i månadslön än vad jag har.. tja, då säger det mig absolut ingenting om vem du är mer än att du just kan konsumera snabbare än mig. Hur och varför skapar det en mening i ditt liv? Känns det värdefullt?

Gosh, det är klurigt det här och jag måste tänka ännu mer innan jag känner att jag landar i något gutt. Kontentan som jag alltid siktar mot är i alla fall att jag vill plocka isär begreppet ”jobb” och göra det till något helt annat som smälter ihop med vem man är och därför aldrig någonsin blir något som man ger onda ögat. Klurigt men definitivt uppnåeligt.

?